Våra argument

Här presenterar vi våra argument för att skydda hela Ryssbergen som naturreservat. De extremt höga naturvärdena och människors möjlighet till rekreation är var för sig argument som är starka nog för att bevara området i sin helhet. Kombinationen av naturvärden och rekreationsvärden stärker båda argumenten och gör det oerhört angeläget att bevara området. Utöver detta talar även en problematisk dagvattenhantering och klimatargument mot en exploatering.

Naturvärden

Ryssbergen är ett mycket varierat och vackert naturområde som består av en blandning av mycket gammal hällmarkstallskog, ädellövskog och blandskog. Efter en brand 2018 finns även ett brandområde med sällsynta brandgynnade arter. Ryssbergen är välkänt för sina höga naturvärden och jämförs ofta med Tyresta nationalpark då området hyser liknande naturvärden och ett stort antal sällsynta och hotade arter. Exempelvis har den mycket sällsynta och starkt hotade ragghorniga kamklobaggen en av sina få förekomster i landet i Ryssbergen.

Med hänvisning till de höga naturvärdena har länsstyrelsen i Stockholms län varit mycket kritisk till byggplanerna, både i samrådsprocessen kring detaljplanen och i en radiodebatt om exploateringen som sändes i P4 Stockholm.

Det planerade exploateringsområdet består till största delen av skog med naturvärdesklass 1 och 2 enligt SIS standard SS 199000:2014. Naturvärdesklass 2 svarar mot begreppet nyckelbiotop i skogsbruket, och får därför inte avverkas av svenska skogsbolag som alla är miljöcertifierade enligt FSC-standarden. Av den produktiva skogsmarken utgör de nyckelbiotoper som finns registrerade idag cirka 2 %. Det finns garanterat ännu oupptäckta nyckelbiotoper, men den totala arealen uppgår i vilket fall som helst inte till mer än några enstaka procent. Av de skogar som uppfyller kriterierna för naturvärdesklass 2 är det bara en bråkdel som också uppfyller kriterierna för naturvärdesklass 1. Naturvärdena i Ryssbergen är alltså exceptionellt höga och det borde därför vara självklart att området ska bevaras i sin helhet. Detta är också rekommendationen som gavs i den naturvärdes- och insektsinventering som gjordes 2016 – 2017. I rapporten från den inventeringen finns följande slutsats:

“Hela skogsområdet Ryssbergen bör betraktas som en värdekärna med högt bevarandevärde på grund av det generellt mycket höga naturvärdet, kontinuitet, orördhet, det stora antalet naturvårds och rödlistade arter och den stora sammanhängande arealen som förstärker naturvärdena. Hela inventeringsområdet bedöms vara ett landskapsobjekt för arealkrävande arter och bör skyddas i sin helhet.”

Det har nu gjorts en miljökonsekvensbeskrivning för detaljplanen i Ryssbergen. Där står det bland annat att “Minskningen av skogsområdet innebär en förlust av biologisk mångfald. Konsekvenserna för den gröna infrastrukturen och spridningsmöjligheterna bedöms vara stora negativa då föreslagen detaljplan medför att mängden livsmiljöer i en regionalt viktig värdekärna i barrskogsnätverket minskar och en viktig länk i ädellövsnätverket försvagas.” Det konstateras också svart på vitt att “Även med föreslagna skyddsåtgärder bedöms konsekvenserna för naturmiljön bli stora negativa.”

Man måste komma ihåg att Ryssbergen är ett av Stockholmsområdets värdefullaste naturområden sett till biologisk mångfald. Om man ska dra paralleller till kulturhistoriska värden så kan de planerade exploateringarna i Ryssbergen jämföras med att riva en tredjedel av Gamla stan för att bygga höghus. Att försöka avfärda kritiken mot byggplanerna i Ryssbergen med att det finns många andra områden med höga naturvärden är lika orimligt som att försvara motsvarande byggplaner i Gamla stan med att det finns gott om K-märkta hus i Stockholm. I denna jämförelse får man inte heller glömma att det finns mycket goda skäl att bevara både områden med höga naturvärden utanför Ryssbergen och K-märkta hus utanför Gamla stan.

Rekreation

Utöver naturvärdena gör närheten till Stockholm och centrala Nacka att området är mycket viktigt för människors rekreation. Området är redan idag välbesökt och kommer sannolikt att bli ännu mer välbesökt i takt med att Nacka stad växer. Det är därför viktigt att ett så stort område som möjligt bevaras och att det finns lättillgängliga områden där den som inte vill eller kan gå i branta sluttningar kan röra sig. I det förslag till naturreservat som nu är ute på samråd har kommunen dock exkluderat nästan alla ytor som pekats ut som lättillgängliga i en förstudie om tillgänglighet som gjordes inför bildandet av reservatet. Dessa ytor återfinns istället i exploateringsområdet. Kvar finns i huvudsak branta och svårtillgängliga områden som lämpar sig sämre för rekreation.

Figur från kommunens förstudie om tillgänglighet.

Om Nacka kommun bestämmer sig för att bevara Ryssbergen i sin helhet så skulle blandningen mellan storstad och gammelskog bli unik för Stockholmsområdet. Skogen är redan idag ett Tyresta Nationalpark i miniatyr, sett till de biologiska värdena. Om Nacka kommun börjar se skogen som något annat än mark som går att bygga på så skulle den också kunna bli ett Tyresta Nationalpark i miniatyr även som utflyktsmål. Det är välkänt att närheten till natur är bra för människors hälsa. Skogen skulle tillföra ett mycket större värde till Nackaborna på det sättet än vad den kan som exploateringsmark.

Dagvatten

Ett annat problem med den föreslagna exploateringen är att förorenat dagvatten från planområdet kommer att ledas ut i det planerade naturreservatet och därefter hamna i Strömmen. Dagvattnet kommer i och för sig att renas i dammar och diken på sin väg från planområdet ut i skogen, men det kommer fortfarande att finnas kvar föroreningar både när vattnet passerar genom naturreservatet och när det hamnar i Strömmen. Vattenkvaliteten i Strömmen når idag inte upp till gällande miljökvalitetsnormer och därmed strider det mot EU:s vattendirektiv att tillföra ytterligare föroreningar. En del av dagvattnet kommer även att hamna i Järlasjön som redan idag är starkt påverkad av dagvatten. Detaljplanen kommer hur man än gör att påverka vattenkvaliteten i Strömmen negativt, och därför har kommunen tänkt kompensera detta genom att rena dagvattnet lite bättre någon annanstans i kommunen där man redan förorenar Strömmen, så att summan av föroreningarna inte blir större än vad den är idag.

Klimatet

I gamla skogar finns stora mängder kol bundet, både i marken och i träden. Om dessa skogar avverkas eller exploateras så frigörs kolet förr eller senare till atmosfären där det bidrar till växthuseffekten. För att minska effekterna av den globala uppvärmningen bör därför gamla skogar sparas så att kolet förblir bundet i skogen.