Vårt förslag

Gränser

Vi föreslår att hela det ca 30 hektar stora område som ingick i naturvärdesinventeringen som utfördes 2016 görs till naturreservat. I den nordöstra kanten har vi dock tagit bort delar av villatomter eftersom det i praktiken inte går att att göra naturreservat av dem. I den östra delen har vi också lagt till ett par mindre områden som inte ingick i inventeringen. Vårt förslag skyddar 98 % av det inventerade området. Utöver landarealen anser vi också att det vatten som tillhör fastigheterna som ingår i vårt reservatsförslag bör ingå ingå i reservatet.

Kommunen planerar att exploatera 22 % av Ryssbergen i detaljplanen för del av Ryssbergen och detaljplanen för Östra Vikdalen. Kommunen planerar samtidigt att inrätta ett naturreservat. Det föreslagna naturreservatet skyddar dock bara 44 % av området som naturvärdesinventerades. Detta trots att man hela tiden lovat att göra naturreservat av allt som inte exploateras. Kommunens reservatsförslag har inte med något vatten och strandpromenaden längs den norra gränsen ingår inte heller i reservatet. Det har dessutom framhållits att det inte blir något naturreservat alls om exploateringarna inte blir av. Det är tydligt att fokus ligger på att exploatera och inte på att inrätta ett naturreservat.

Gränserna för vårt reservatsförslag, kommunens reservatsförslag och området som naturvärdesinventerades 2016.

Naturvärden

Naturvärdena i Ryssbergen som helhet är enormt höga. Ryssbergen består nästan uteslutande av mark med naturvärdesklass 1-3 och det planerade exploateringsområdet består nästan uteslutande av mark med naturvärdesklass 1-2. Mark med naturvärdesklass 1-3 är olämplig för exploatering. Några enstaka procent av Sveriges skogar uppfyller kraven för naturvärdesklass 2. Naturvärdesklass 2 svarar mot nyckelbiotoper i produktionsskog. Sågverk och pappersbruk tar inte emot timmer från sådan mark på grund av att de är miljöcertifierade. Kraven för naturvärdesklass 1 uppfylls endast i de finaste delarna av Sveriges finaste naturreservat och nationalparker, samt på ännu oskyddade platser som bör ges ett formellt skydd. De delar av Ryssbergen som har naturvärdesklass 1 bedöms dessutom uppfylla kraven för att klassas som Natura 2000-område av typen västlig taiga. Området bör därför bevaras enligt EU:s art- och habitatdirektiv.

Naturvärden i Ryssbergen enligt naturvärdesinventeringen som genomfördes 2016 och uppdaterades 2019.

Tillgänglighet

Inför bildandet av naturreservatet gjorde Nacka kommun 2016 en förstudie om tillgänglighet där lättillgängliga och branta områden pekades ut. Större delen av de lättillgängliga områdena skulle försvinna om exploateringen genomförs och fragmenten som blir kvar skulle bli mindre attraktiva för rekreation då de skulle hamna väldigt nära de planerade höghusen.

Uppdelning av Ryssbergen i lättillgängliga och branta områden enligt förstudien om tillgänglighet som genomfördes 2016.

Buller

Kommunen och exploatörerna har framhållit att den planerade bebyggelsen skulle göra att det blir tystare i det planerade naturreservatet. Större delen av kommunens reservatsförslag ligger dock på andra sidan av ett berg eller i svackor och skyddas därför redan idag från buller. Delar av skogen som ligger omedelbart norr om exploateringsområdet skulle sannolikt blir något tystare, men det området skulle samtidigt påverkas negativt av beskuggning och synintryck från höghus. Om målet vore att minska bullret i skogen så skulle ett bullerplank vara en mycket bättre åtgärd.

Höjdkurvor för analys av trafikbuller.

Strandskydd

Ungefär en tredjedel av det som föreslås bli naturreservat omfattas redan av strandskydd, så där var det redan tidigare omöjligt att exploatera. Samtidigt används strandskyddet utanför reservatet som en ursäkt för att inte inrätta ett större reservat. Kommunpolitiker har bland annat hävdat att all mark väster om Marinstadsvägen omfattas av strandskydd och att den därför inte kan exploateras. Detta är dock inte sant. Det finns ett stort område omedelbart väster om Marinstadsvägen som inte omfattas av strandskydd. Ett naturreservat skulle dessutom ge ett betydligt starkare skydd än strandskydd och det skulle gå att säkerställa att naturvärdena bevaras med hjälp av reservatets skötselplan och föreskrifter.

Befintligt strandskydd i Ryssbergen.

Fastighetsägare

Större delen av Ryssbergen ägs idag av HSB och Skanska gemensamt. Andra delar ägs av Nacka kommun, KF och Nordiska muséet, men det är sannolikt bara HSB och Skanska som skulle protestera om kommunen föreslog ett reservat där hela Ryssbergen skyddas.

I det nordöstra hörnet av Ryssbergen finns ett område med naturvärdesklass 1 som ägs av Nacka kommun. Detta område ingår av någon outgrundlig anledning inte i kommunens förslag till naturreservat. Det finns inga godtagbara ursäkter för att utelämna det området.

Området omedelbart väster om Marinstadsvägen ägs av HSB och Skanska. Om de kan tänka sig att låta kommunen bilda naturreservat öster om Marinstadsvägen i utbyte mot att de får exploatera delar av området så bör de också kunna låta marken väster om Marinstadsvägen ingå i den överenskommelsen. Kommunen påstår sig inte vilja bygga något väster om Marinstadsvägen, så marken bör i så fall inte ha något värde för HSB och Skanska.

Fastighetsägare i Ryssbergen.

För att kunna skydda hela Ryssbergen som naturreservat anser vi att kommunen i ett första skede ska göra klart att man inte tänker genomföra några exploateringar alls i Ryssbergen. Därefter bör man inleda förhandlingar med markägarna om att köpa marken så att den kan skyddas som naturreservat. Kommunen har också möjlighet att bilda naturreservat mot markägarnas vilja, men det vore betydligt bättre att betala en skälig ersättning till markägarna så att det inte framstår som att naturvårdsintressen tar mark från dess rättmätiga ägare. En rimlig ersättning i det här fallet vore markägarnas inköpspris korrigerat för inflation. Fastigheten Sicklaön 13:3 (1) köptes 1995 tillsammans med ett stort antal andra fastigheter för 10 miljoner kronor. Om köpet delas upp efter fastigheternas storlek så blir inköpspriset 2,8 miljoner kronor vilket svarar mot 3,7 miljoner kronor i dagens penningvärde. Fastigheten Sicklaön 39:1 köptes 1985 för 580 000 kronor vilket svarar mot 1,3 miljoner kronor i dagens penningvärde. Vi föreslår därför att Nacka kommun erbjuder sig att köpa 39:1 och 13:3 (1) av HSB och Skanska för 5 miljoner kronor.

Om markägarna inte vill sälja marken så bör kommunen skriva i översiktsplanen att området ska lämnas oexploaterat, på samma sätt som man gjort med Skuruparken. En sådan lösning tycker vi är mycket bättre än att tillåta en exploatering för att få bilda ett naturreservat. Detta gäller även om naturreservatet utvidgas så att det omfattar all mark som inte exploateras. I så fall finns det förstås en risk att området exploateras i framtiden. Men med tanke på de enormt höga naturvärdena, strandskyddet, riksintresset för skärgårdskaraktären i Stockholms inlopp och andra faktorer som begränsar möjligheterna till exploatering så tror vi inte att en framtida exploatering kommer att kunna göras så mycket värre än den som nu föreslås. Vi tror också att det i takt med att större vikt läggs vid hållbarhet och bevarandet av biologisk mångfald kommer att ses som en självklarhet att området inte ska exploateras.